Då klappar vi!

Då kör vi igen. "Klappturk", kallade Thomas Böhlmark, en moderat kommunikationsansvarig, sossen Nalin Pekgul på twitter. PK-pöbelns drev tuggar fradga. Hårda ord som "omdömeslös" skallar. Lille Tompa får givetvis en mental meltdown. Han är djupt ångerfull. Påpekar att det är väldigt dumt. Visst, det var kanske det. Även om jag, som har tillgång till Internet(!), kan koppla den subtila poängen. OCH. Kan ta det för var det är.
Det här med att officiellt vara som man är privat. Så vill vi inte ha det. Här får ju tycka vad fan du vill. Men håll dig då inom normen.

Paralleller kan såklart dras till Todd Akin. Även om hans uttalande var ett par seriesystem högre upp. Att vi i vanlig ordning premierar beteenden som resulterar i att man i vanlig ordning, inte kan lita på vad folk faktiskt tycker och tänker, bekymrar inte någon. Vår demokratiska idyll står sig intakt. Pöbeln applåderar(klappturkar?). Jag litar mer på Todd.

Nej, nu har jag varit vis nog. Gymmet nästa.

Autonom dysreflexi!

OS-guld iår?

Helvete. Man lär sig något varje dag. Man är ju ännu något av en "färsking" i traumatiska ryggmärgs-sammanhang. DN  tar upp "boosting"-problematiken på Paralympics. Jag hade hört att man kunde få sprängande huvudvärk etc. av att skada sig nedanför skadenivån. Men att man skulle kunna göra detta till något prestationshöjjande slog mig aldrig. Dags att införskaffa ett bilbatteri och ett par startkablar. Slippa jaga EPO-kontakter. Deal:rn blir Biltema.

America!

Efter sitt episka uttalande om "legitim våldtäkt", är såklart Todd Akin min nya idol. Partiledning vill att han drar sig ur kommande senatorval. Todd är en man. Todd vägrar. Nu har det tydligen regnat in våldtäktshot mot han, hans familj och kampanjpersonal.
Säga vad man vill om fåntratten, men han står iaf för vad han sagt. Även om man inte riktigt kan greppa logiken som ligger bakom hans slutsats. Han tillhör ju dock den kategori av människor som tror sig ligga med en replika av ett revben. Men man vet var man har honom. Det klassiska i dessa sammanhang bland karriärslystna politiker är ju att snabbt "dra" tillbaka uttalanden, och låtsas som man tycker något annat för att stilla mobben.

Lite Julian och lite Hellas

Var skall man börja. Har varit långledig nu. Julian Assange är ju på tapeten igen. Gillar ju såklart hela wikileaks-biten, dock verkar det finnas en hel del människor därute som ovillkorligen håller hårt om den lille gossens "jungfrulighet" inom kvinnofridskränkingsbranchen. Detta baserar man solitt på hans gamla meriter. Som var att publicera andra människors uppgifter. Genom att tillhandahålla en site för att anononymt(eller hur var det med den biten Bradley Manning?) kunna tillhandahålla känsliga uppgifter. Lite som klassikern att gå i god för Hitler eftersom folkan var en helt ok bil. Seems legit liksom.
Säger inte att det inte var lite "lägligt" för en del större spelare att några damer kom på att det var ett brott som begåtts, efter att det visade sig vara en kändis.

En annan ko på isen är ju Grekland. Budgetunderskottet ökar(otippat) fortfarande. Detta då trots att man gör allt rätt. Man ser till att staten får mer pengar in genom att dra ner på allt. Överallt. Man skulle kunna tänka sig att detta skulle kunna mynna ut i någon form av stagnerad ekonomisk tillväxt, och då mindre inkomst för staten. Givetvis funkar det inte så. Utan hela lösningen är väldigt långsiktig och välmenande för det grekiska folket. Nu kan de fortsätta ta lån för att nästan kunna betala räntorna på befintliga lån. Staten får således ännu mindre att spendera på ett folk som inte har haft förtroende för sin egen stadsapparat sedan innan. Allt ger ju såklart en starkare "skattemoral". Helt impulsivt kommer den stora massan att börja "spontandeklarera" till söndagsnöje.
Någon devalvering av egen valuta är för töntar. Valutaunionen kommer snabbt komma på fötter, och alla nationalistiska vibbar som genomsyrar den missnöjda europeiska massan rinner snart ut i sanden, och överstatlighet kommer att bli lika folkligt som Sovjetunionen igen. En win-win helt enkelt.