måndag 22 augusti 2011

Ny fin liten vecka.

Uppe i tid idag faktiskt. Hunnit med att dra iväg och träna och handla lite. Laga lite mat. Sluta laga lite mat. Ner och handla det jag glömt. Fortsätta laga lite mat. Sen när jag skulle till jobbet så hade hissen slängt in handduken. Kändes tungt. Vet att grabbarna(och den stressade tjejen(?) vid telefonen) på firman sitter och gråter utan mig där. Lär ju vara ett extra ledningsmöte där nu för att reda ut hur de skall ta firman igenom denna "måndags-recession" jag åsamkat dem. Ibland är det tufft.

Funderar på om jag skall ringa värden eller hoppas att någon annan gör det. Med lite tur så ringer inte någon förrän ikväll/imorgon. Då kan det kanske ta en förmiddag innan någon käck liten, ofta lätt överviktig, hisstekniker tar sig till platsen. Då hade jag kunnat "jobba"(Om du läser detta Anders så spelar jag bara lite tuff, jobbar givetvis(Om jag inte bloggar då)) hemifrån imorgon med.

En såhär glad neger hade vart trevligt att ha i hissen.



En annan fin sak som jag gillar är Englands sätt att hantera de rådande upploppen/oroligheterna. Eller. Bestraffningarna efter, rättare sagt. Retroaktiva åtgärder. Gärna på en symptom. Det är ju så man kommer åt problemet liksom.
De lägsta instanserna inom de engelska rättsväsendet har tydligen fått direktiv, lite högre uppifrån i näringskedjan, om att inte döma inblandade efter normala riktlinjer, utan lite "ordentligare". Eller "kraftigare" för alla er Tea Party/SD-anhängare. Eller inblandade. Det har på sina håll räckt med att i princip uppmana till brott genom "upprop" på fejjan. Det är så man skapar förutsättningarna för att problemet inte uppkommer igen. De lever ju liksom vi i en demokrati. Då är det ju inte mer än rätt att man straffar avvikande ordentligt.


Det är ju inte som att problemet kanske har sin grogrund i t.ex. de näst högsta löneskillnaderna i Europa. Eller att de som är ute på gatorna inte känner sig som en del av samhället. Nej, självfallet inte. Och det kan heller inte ha någon koppling till vårt samhällsklimat i övrigt.
Ett extrem konsumtionssamhälle. Där individens slit- och släng-mentalitet är drivkraften, för att hålla hjulet rullande. Självfallet inte. Den logiska länken här, som man kunnat läsa i tidningar, är ju att folk spelar dataspel. GTA i detta fallet. Lite som brädspel på sent 20-tal. Som låg till grund för depressionen under 30-talet i staterna. Det har man ju läst som i skolan liksom.

Nej, nu får det väl bli så att jag kopplar upp VPN:n till firman så att jag iaf i loggarna kan påvisa att jag bör ha betalt för denna dagen.

onsdag 17 augusti 2011

EXTRA! Victoria och Daniel väntar barn!

Oj, sjukt spännande. Men lite imponerande ändå. De har fattat hur man skaffar barn. Kungligt om inte annat. Hoho. Undrar förresten hur han kommer göra med pappaledigheten. Det undrade Ebba fånet Sydow ågså. Vi har så mycket gemensamt. En alldeles förträfflig liten mänska det där. Hoppas innerligt att inget dödligt inträffar henne.
Jag håller på att sätta i mig en såndär fin liten Findus-maträtt. Det står att den skall innehålla kyckling. Jag tycker det borde stå att den "kan innehålla spår av kyckling". Skit samma.

Träffade förresten en lite intressant individ när jag var på väg hem ifrån min kära psykoterapeut idag. Eller började prata med henne i väntrummet innan. Det visade sig att hon var ett medium. Arbetade dessutom tydligen som samtalsterapeut själv. Och gick själv i terapi. Intressant.
Blev lite inspirerad av det mötet. Prövade på att kontakta demonerna i en annan dimension, som hon bubblade om, när jag var halvväg upp för Aschebergsgata. Backen var kvar. Mjölksyran var kvar. Ingen av demonerna behagade peppa mig. Allt var som vanligt. Får ta det en annan gång. Kanske. Under bättre förutsättningar. Efter lite svamp typ.

Var på ett första "återbesök" på spinalenheten, på Sahlgrenska, för att träffa överläkare Ann-Katrin härom dagen. Drog igenom lite om hur det gick. En sak glömde jag dock nämna. Såklart. Något som inte ens var så jävla vasst redan innan. Och nej. Inte mina genitalier. Utan mitt minne. Det faktum att jag glömde ta upp det kan ju ses som ett litet kvitto på problemet. Tar det en annan dag helt enkelt.